det är inte alla förunnat att kunna resa till en paradisö och låsa upp en dörr med egen nyckel på ett kalkstenshus från 1850. som jag.
det är inte alla som kan smita ut före alla andra vaknar och springa förbi hagar fulla med lamm och lammungar (för så heter det här) och diken fulla med gotländska blomster på vägar av grus som är vitt. som jag.
det är inte alla som kan plocka solmogna jordgubbar från eget jordgubbsland och lägga i morgonfilen och dricka kaffet i sällskap med fåglar och fjärilar i ljum vind. som jag.
det är inte alla som kan ligga i egen hängmatta, lösa korsord, läsa deckare och njuta av samma ljumma vind. som jag.
det är inte alla som kan smyga ner till poolen, glida naken ner i vattnet och dyka under ljudlöst (?!) i vatten som svalkar. som jag.
jag känner mig enormt priviligerad och lycklig för att jag har hittat vårt sommarparadis här på det magiska Gotland. Särskilt med närheten till mystiska och overkligt magiska Fårö.
