Bort med stygnen

Åtta stygn bort. Jag ser en svullen men mycket rakare fot. Två veckor och en dag efter själva operationen och nytt bandage. 

Dag 8

Nu har jag varit hemma i sju dagar. Läkningen verkar fungera och sista två dagarna har jag varit lite kaxig och följt med och handlat, åkt bil och promenerat på Ica.

Idag klev jag ut i det tunna täcket av snö. Kliver på hälen såklart men råkar vippa till och hamnar på insidan av foten. Nu ilar det lite och pulserar där och det gör mig lite orolig. Bestämmer mig för att ta det lugnare igen. Att ta hand om min lilla fot.

En veckas rehab

Efter en vecka är jag uttråkad men stannar kvar hemma. Detta för att skapa så god läkning som möjligt. 

Tårna skymtar i blått, grönt och gult 

Mina tår är inbakade

Tårna skymtar bakom bandaget. Blåmärke vittnar om att det förmodligen är ganska blått därunder. Jag har knappt ingen smärta och börjar tro att det är jag som har god läkningskraft 😊

koll på värktabletterna....

Medicinering är helt nödvändig i början. Jag fick ju massor på sjukhuset och tog första natten: 22:30 1 Alvedon Forte och 1 tradolan till natten (Kväll) 04.31 1 Alvedon Forte och 1 Tradolan (natt) 07:20 1 Arcoxia 09:10 1 Alvedon Forte och 1 Tradolan(morgon)

operation

Beslutet att operera kändes inte alls svårt. Jag hade en del besvär och före jul eskalerade det hela med skavsår och en rejäl infektion som jag fick lägga om hos sköterska. Stark antibiotika Hexallicin och sönderklippt sko. Operationstiden drog ut på tiden och när jag äntligen fick besked visade det sig vara dagen innan vårdgarantin skulle gå ut. Dagarna innan kröp ett obehag och känsla av ånger på mig. Ska jag verkligen? behöver jag det egentligen? Kanske är det nåt onödigt jag gör... Tvivlet gnagde rejält men jag bestämde mig ändå för att beslutet var riktigt och att jag bara var rädd.

Nu är det ändå gjort. 140311 efter doktor Osmaro Arrieta hade ätit lunch var det dags. Jag fick tvätta mig efter konstens alla regler kvällen innan och hemma på morgonen. Narkossköterskan tog hand om mig och fick direktiv om att ge mig intravenös antibiotika för säkerhets skull med anledning av min infektion i december. Sömnmedel och stark värklindring i kanylen och sen vet jag inget mer. Uppvaknandet gick bra. Jag hörde när de väckte mig men sov nog en stund sedan. Kaffe och ostsmörgås tackade jag ja till. 

Jag fick min sko, läkarintyg och recept på värktabletter och fick sen gå (!!) själv ut från operationsavdelningen. I min stödsko.